Ljusspel

Ok, en dag till har gått och jag är i det närmaste klar med det jag borde ha hunnit. Jag sitter och tittar på dom fantastiska produkter jag fått börja jobba med. Det är inte ofta att jag önskar jag var en tjej med skostorlek runt 20 men dessa skor får mej nästan att göra det. Jag har så kul att få hitta på helt egna bilder. Tyvärr så har produktfoto blivit lite fattigt. Det är väldigt mycket att jag får göra delar av bilder. Förr, på filmens tid byggde jag nästan alltid upp en hel bild med bakgrunder och avtoningar i ljus. Massor av tejp och lim senare hade jag en färdig bild. Nu är det väldigt ofta att bara ta en produkt som sedan passas in i något annat. Men den kund jag jobbar åt nu är annorlunda, här får jag bygga och tejpa. Det är härligt.

Jag har lovat skriva om det ni kära läsare ville. Jag har då fått frågan om hur jag fått till bilderna på Linnea. Jag har faktiskt dragit mej lite för att besvara den frågan. Det blir ett långt svar. Eftersom jag alltid börjar skriva vid en tidpunkt jag borde sova så har jag skjutit detta framför mej. Men någon gång måste jag möta upp och beskriva det. Om jag minns rätt tog jag dessa bilder i slutet på Maj i Hallstahammar. Jag hade inte träffat Linnea tidigare men sett bilder gjorda av min gode vän Ryan Garrison. Jag måste erkänna att jag blev lite nervös när jag fick frågan om jag ville göra några bilder. Att leva upp till att göra lika bra bilder som Ryan är inte lätt. Tidigare samma dag var jag med och hjälpte min vän Lambis att ta bilder på Linnea, ni kan se hans bilder i hans underbara blogg. Jag blev inte mindre nervös för det. Hur som helst jag hade ju släpat med mej en massa utrustning, lånat ett nytt bakstycke och en massa kläder. Jag gick motvilligt med på att försöka. Jag gick omkring och försökte hitta en bra plats och någon form av idé. Till slut kom jag på vad jag ville och hur det skulle se ut. Jag tänkte mej mycket färg och lite avslappade poser med solnedgången som speglas i vattnet. Så långt är ju allt gott och väl. Det hann bli elva på kvällen innan vi började. Jag var vid det laget lite stressad. Linnea valde kläder, en ganska snygg klänning från Ted Baker jag köpt straxt innan. Färgen passar väldigt bra med min idé.

Att arbeta i dagsljus med blixt ställer till en del problem. Dagsljuset ger en viss exponering som jag i fortsättningen kallar mitt nollvärde. Jag måste bestämma var detta nollvärde ska ligga. Hur mycket teckning vill jag ha? En annan fotograf som är väldigt duktig på detta och har många fina bilder att visa är Johan Sjöbeck. Kolla gärna in hans bilder. Ok, dagsljuset är min lågdager men också min bakgrundsexponering. Som jag sagt tidigare vill jag ha ganska kraftiga skuggor. Nollvärdet måste då ligga en bra bit från min exponering. Som räkne exempel kan vi säja att dagsljset, nollvärdet, är 1/125 del sekund och bländare 11. Ganska normalt solig dag. Då är nollvärdet 1/125 f:11. För att få mina mörka skuggor vill jag ha en kontrast på 1:4 d.v.s. två bländarsteg skillnad mellan högdager och lågdager. Jag har ofta högre kontast än så. Jag måste alltså få en arbetsbländare på f:22. För att få det måste jag få ut en relativt hög blixteffekt. Slutartiden påverkar inte blixteffekten så om jag har en kamera som kan synca på en kortare tid än 1/125 del skulle jag bara kunna sänka tiden till 1/500 del och jobba vidare med en bländare på f:11 och ändå få min kontrast på 1:4. Är alla med så här långt? När jag använder blixt utomhus kommer jag alltid göra bakgrunden mörkare om jag inte ställer modellen i skugga, t.ex. i motljus. Genom att göra det sänker jag mitt nollvärde. Om jag har en solig dag med en exponering i solen på 1/125 f:11 så är skuggan troligen bara 1/125 och f:5,6. För att du få en kontrast på 1:4 så behöver jag bara lägga till blixt upp till 1/125 och f:11. Genom att göra det har jag kvar bakgrunden i den ljushet den har en solig dag. Jag kan skapa min egen skugga över modellen med en skärm med svart tyg så det är en mycket användbar metod. Om jag inte förklarar detta på ett bra sätt så är det bara att fråga. Nu tillbaka till min bild på Linnea. Då var det ju mitt i natten så jag har inget dagsljus att oroa mej om. Mitt nollvärde är verkligen noll, precis som om jag var i studion, men jag vill ha med reflexerna i vattnet och himmelsljuset från solnedgången. Nu är inte mitt problem att mitt nollvärde blir så högt att jag måste ha hög blixteffekt utan tvärt om. Nollvärdet är så lågt att jag måste ha väldigt låg effekt. Vad jag gör är att jag mäter himmelsljuset och gör en testexponering för att se att jag får en arbetsbländare. I detta fall blev det 1/60 del f:2,8 vid 200 iso. Detta blir min arbetsbländare och tid. Nu behöver jag bara vrida ner blixtens effekt så lågt att den ger mej en exponering på Linnea som är densamma som den arbetsbländare jag testat fram. Jag kan inte rekommendera detta på något sätt, det är i det närmaste omöjligt att hålla min kamera stilla på 1/60 del. Speciellt med en 150 mm optik jag valt här. Jag tog massor av bilder för att få några som var skarpa, att jag dessutom har f:2,8 hjälper inte eftersom jag har ett obefintligt skärpedjup. Nu står jag där i mer eller mindre totalt mörker och försöker hitta skärpan, tack och lov så har mina blixtar inställningsljus så jag kunde se lite i alla fall. Jag valde som ljuskälla en stripbox som är 180x30 cm. Den valde jag för att jag måste lysa upp hela höjden och Linnea är ganska lång. Jag valde en stripbox för att jag ville att ljuset bara skulle träffa Linnea och inte hela skogen runt omkring. En stripbox ger också ett relativt hårt ljus i horisontalled men ett mjukt ljus i höjdled. Om man nu har boxen stående. Det betyder att jag får ett mjukt ljus på höjden men samtidigt definierade skuggor i djupled. Ljuset kommer från en Pro Acute B600 med lägsta effekt. Det står ute på den brygga ni ser i bildens vänstra kant. Ryan är med som assistent och håller ljuset. Även Lambis är med som assistent och han ser till att jag inte ramlar i vattnet. Som DA har jag även min gode vän Stefan Westerberg. Jag jobbar helst direkt mot datorn eftersom den lilla skärmen på mitt bakstycke inte är direkt den bästa som tillverkats.

Är alla med på detta? Blixt utomhus är inte så svårt det är bara att lära sej räkna utifrån nollvärdet. Jag kan mäta upp det med en ljusmätare också om jag vill det. Hur jag använder min mätare kan vi ta en annan gång. Det blir också en ganska lång förklaring.

Jag hoppas att detta ger svar på dom frågor ni hade? Om inte så skriv gärna ett mail eller kommentera här. Jag måste plocka fram ytterligare en bild från min bok. Jag har idag valt att visa en bild på Anna jag gjorde förra sommaren. En av dom äldsta bilder jag har i min bok. Den är gjord i Falun en solig och vacker dag i Juli. Makeup tror jag gjordes av den underbara makeupartisten från Borlänge Maria Carita Gfröer. Jag hoppas jag stavat hennes namn rätt.



Även denna bild är gjord i dagsljus med blixt. I det här fallet är det inte dagsljuset som är mitt nollvärde utan det är himmelsljuset. För att få min himmel till denna färg blir min exponering 1/500 och f:22. På den tiden hade jag en Hasselblad 555 ELD kamera, den har en centralslutare och följaktligen kan jag synca ner till 1/500. Jag hoppas att PhaseOne kommer ut med dom centralslutar optiker dom lovat i en tid nu. Jag gillar inte att bara ha en synctid som är 1/125 eller längre. För att få en mörk himmel valde jag att gå ifrån mina principer och använde en vidvinkel i detta fall 40 mm. Det ger mej också en dramatik i himmlen jag inte fått med en längre brännvidd.