Ljusspel

Mitt senaste inlägg här blev kanske lite långt. Jag ber om ursäkt för det. Jag hoppas att det trots det ska ge något. I fortsättningen så ska jag försöka att hålla mej lite kortare. Med det sagt så kanske jag kan beskriva min helg. Det var bara skoj. Under fredagen kom den alltid lika underbara Emelie förbi. Det var mest på skoj men vi gjorde lite bilder till hennes bok. Hon är inte bara modell utan även makeupartist och detta är den första av bilderna vi fått fram.



Jag tycker faktiskt att det blev ett bra porträtt. Jag har inte så mycket av den glasbetong ni ser i bakgrunden så Emilie står på knä bakom bordsskivan. På den ligger blanksvart papper, det går lika bra med svart plexi det ger en lite skarpare reflex. Huvudljuset är en Chimera Softbox 90x120 cm till vänster om modellen. Ljuset kommer alltid från vänster. Mot bakgrunden har jag lagt en vanlig Zoomreflektor. Jag har valt att ha en grafitgrå bakgrund för att få den avtoning jag vill ha. Jag ville att den skulle vara ljus, nästan vit i bildens vänster och ha en ganska snabb avtoning mot höger. Jag kunde fått samma effekt men med olika avtoning om jag använt vit, ljusgrå eller svart. Toningen blir då mindre mörk på den vita och snabbast och mörkast på svart. Jag kan även styra avtoningen med själva reflektorn. Men alla ni som kanske inte har Profoto utrustning i studion kan alltså styra avtoningen med dels avståndet mellan ljuskällan och bakgrunden samt med färg på bakgrund. Där svart är en ganska kort färg och ger snabbare avtoning och vit är längre färg och ger en längre avtoning. Testa er fram för att se vad som passar er. Jag kan naturligtvis mäta mej fram till hur avtoningen blir med hjälp av min exponeringsmätare med en spottillsats. Jag skulle kunna, om jag vore tillräckligt noga, kunna få exakt samma avtoning på vilken som helst av bakgrunderna så länge dom ligger i en gråskala genom att kunna styra avstånd, spridningsvinkel i reflektorn och effekten i blixthuvudet. Men det tar mycket längre tid att göra så. Jag är lat och eftersom min tid är dyrare än bakgrundspapper så avnänder jag mej av tonen på pappret i stället. Dessutom är min studio väldigt liten. För att helt kunna styra min bakgrund i förhållande till huvudljuset måste jag ha så stort avstånd mellan bakgrund och huvudljus att det inte smittar. Det var vad jag gjorde i fredags.

Lördagen gick åt på lite shopping, jag smet in på Minimarkets utförsäljning och hittade några fina fynd. Ett par underbara skor och en klänning som gav några trevliga idéer. Till eftermiddagen kom Michael Jönsson från Göteborg på ett besök. Jag var assistent åt honom på en lite spontan plåtning ute vid Frihamnen med den ljuvliga modellen Jannike Olofsson. Kolla in hennes blogg. Hon är så jäkla cool. Om jag av någon outgrundlig anledning skulle få för mej att jag ville att någon skulle ta kort på mej hade jag nog funderat på att låta henne göra det. Det var verkligen kul. Jag hade inte träffat Michael tidigare, Vi har bara pratat en del på nätet. Nu har jag fått se honom jobba. Jag lärde mej mycket från det. Han är en enormt duktig fotograf. Jag är mycket imponerad över hur han styrde modeller och på ett tillsynes helt naturligt sätt hade full kontroll i alla lägen. Kolla in bilderna på hans blogg så får ni se. Efter plåtningen gick vi ut och käkade lite pizza och snackade foto halva natten. Det är så kul att träffa kollegor på det här sättet. Jag lär mej massor.

På söndag morgon hämtade jag upp Michael igen. Nu var det min tur att ha en fotografering. Jag hade en trevig modell Malin Herrström på besök. Jag hade inte träffat henne tidigare men redan innan hon kom var jag lite nervös. Jag hade sett hennes bilder från hennes agentur i London. Och dom var ju inte dåliga, dessutom hade hon skickat mej flera blad med inspirationsbilder. Jag var lite skrämd redan då att jag inte skulle kunna leva upp till hennes höga krav. Det är sånt som inspirerar, när jag är lite uppskrämd och känner att nu har jag ingen aning om vad jag ger mej in på. Malin smög in lite tyst och försynt och visade sej vara jätte gullig. Naturligtvis proffs men generös och pratsam. Vi började med att försöka få fram en lite rå känsla i en svart/vit bild hon ville ha. Vi tetade och provade oss fram till rätt typ av ljus. Nu visade Malin upp hur duktig hon var och satte en 50 årig fotograf på plats. Hon visste exakt vad hon ville ha. Det är så kul att jobba med människor som hon. Hon gav allt för att få den bild hon ville ha, inga kompromisser. Emelie från i fredags kom och hjälpte oss med makeup och hår med stor framgång. Tänk att lilla jag får jobba med dessa underbara människor. Another day at the office. Jag är lycklig.



Detta är den första av bilderna vi gjorde idag. Jag är själv väldigt nöjd med denna och jag hoppas att även Malin och Emelie är det. Jag känner att jag fått ytterligare ett uppslag till min bok. Ser ni blicken från denna kvinna? Jag ryser. Hon är ett riktigt proffs. Klara egna idéer, öppen för andras inlägg och kunde sätta dessa blickar gång på gång. När man som fotograf får glädjen att jobba med så bra modeller lyfter man en god bit. Malin styrde upp mej flera gånger under dagen. Alla ni som läser här om ni vill ha en riktigt bra modell att göra en test med, hör av er. Johan, hör du mej?

Hur har jag gjort? Vi börjar från början. Emelie la en makeup som passar för den hårdare kontrast jag behöver för att kunna få ett bra slutresultat i svart/vitt. Det funkar inte att bara lägga en snygg make, det kräver en duktig makeupartist som vet vad dom gör. Det visste naturligtvis Emelie. När det var gjort så fixade hon även till håret, här kom Michael med några goda råd. När det var gjort så testade vi in ett ljus alla var nöjda med. Jag brukar använda ganska hårt ljus i vanliga fall men här kom Malin och jag fram till att använda ett mjukt ljus som vi båda blev mycket nöjda med. Ljuset är en klassisk butterfly med en 90x120 softbox mer eller mindre rakt över kameran. Ingen reflexskärm för att vi var ute efter det lite råa vi får med dom mörka skuggorna. Ni som sett lite av mina bilder vet att jag tycker att reflexskärmar är för veklingar. Mitt kontrastförhällande här är 1:6 det vill säga skuggan är tre bländarsteg under min arbetsbändare som i detta fall är f:11 2/3. Anledningen till det är att jag vill ha fullskärpa på ögonen och läppar samt att skärpedjupet räcker till att hålla nästippen skarp men det blir ändå kort nog att öronen ska börja tappa skärpa. Jag har använt 120 mm makro på min PhaseOne 645. Denna optik har manuell fokus så jag får gunga in skärpan mellan varje exponering. Det tar lite på lårmusklerna kan jag säja. När jag säjer att jag gungar in skärpan så har jag gjort en beskärning jag trivs med det vill säga var jag beskär över och under hennes huvud. Där sätter jag skärpan. Sedan mellan varje bild gungar jag fram och tillbaka lite för att jag ska se att skärpan ligger på hennes närmaste öga. Då vet jag att jag ligger rätt med mitt skärpedjup. En zoomreflektor mot bakgrunden där jag bara ställt den för att få den avtoning jag vil ha och satt effekten till att ge mej hur ljus den ljusaste punkten ska vara. Väldigt enkelt. Det är Malin som ska tala till betraktaren. Hennes ögon ska borra sej in i hjärnan. Till sist har det varit lite redigering. Alla har sin egen metod att få en korrekt svart/vit bild. Jag väljer att använda Photoshps egen svart/vit överföring. Den passar mej. Jag har en gång lärt mej att använda Wrattenfilter för att korrigera grårepresentationen av bildens olika färger, så för mej är det naturligt att använda den metoden. Vilken metod ni använder spelar inte så stor roll bara ni trivs med det ni får fram. Det viktiga tycker jag är att få djup i svärta utan att tappa i spetsdager. Det tillfälle jag släpper kravet på att hålla en riktig svärta är på en klassisk high key bild. Där, enligt mitt tycke, gråtonerna bör ligga mellan zon 4 till 10 enligt Ansel Adams zonsystem. Be mej nu inte förklara det också. Sök på Ansel Adams så lovar jag att det finns förklarat där. Jag börjar bara babbla och skriver ett inlägg på flera kilometer. Men det funkar om man lär sej använda det.

Nu är helgen över och innan jag får sova idag så ska jag betala några räkningar, fixa till några fakturor, fixa till ett par bilder på skor som ska skickas till kund så dom har dom imorgon bitti. Imorgon kommer Petra, som ni kanske minns från min bild från resan till Malmö förbi för att vi ska göra några bilder. Makeup och hår kommer göras av Fabiana. Japp, det här är mitt jobb och jag får göra det varje dag och folk ger mej betalt.

Ok, en dag till har gått och jag är i det närmaste klar med det jag borde ha hunnit. Jag sitter och tittar på dom fantastiska produkter jag fått börja jobba med. Det är inte ofta att jag önskar jag var en tjej med skostorlek runt 20 men dessa skor får mej nästan att göra det. Jag har så kul att få hitta på helt egna bilder. Tyvärr så har produktfoto blivit lite fattigt. Det är väldigt mycket att jag får göra delar av bilder. Förr, på filmens tid byggde jag nästan alltid upp en hel bild med bakgrunder och avtoningar i ljus. Massor av tejp och lim senare hade jag en färdig bild. Nu är det väldigt ofta att bara ta en produkt som sedan passas in i något annat. Men den kund jag jobbar åt nu är annorlunda, här får jag bygga och tejpa. Det är härligt.

Jag har lovat skriva om det ni kära läsare ville. Jag har då fått frågan om hur jag fått till bilderna på Linnea. Jag har faktiskt dragit mej lite för att besvara den frågan. Det blir ett långt svar. Eftersom jag alltid börjar skriva vid en tidpunkt jag borde sova så har jag skjutit detta framför mej. Men någon gång måste jag möta upp och beskriva det. Om jag minns rätt tog jag dessa bilder i slutet på Maj i Hallstahammar. Jag hade inte träffat Linnea tidigare men sett bilder gjorda av min gode vän Ryan Garrison. Jag måste erkänna att jag blev lite nervös när jag fick frågan om jag ville göra några bilder. Att leva upp till att göra lika bra bilder som Ryan är inte lätt. Tidigare samma dag var jag med och hjälpte min vän Lambis att ta bilder på Linnea, ni kan se hans bilder i hans underbara blogg. Jag blev inte mindre nervös för det. Hur som helst jag hade ju släpat med mej en massa utrustning, lånat ett nytt bakstycke och en massa kläder. Jag gick motvilligt med på att försöka. Jag gick omkring och försökte hitta en bra plats och någon form av idé. Till slut kom jag på vad jag ville och hur det skulle se ut. Jag tänkte mej mycket färg och lite avslappade poser med solnedgången som speglas i vattnet. Så långt är ju allt gott och väl. Det hann bli elva på kvällen innan vi började. Jag var vid det laget lite stressad. Linnea valde kläder, en ganska snygg klänning från Ted Baker jag köpt straxt innan. Färgen passar väldigt bra med min idé.

Att arbeta i dagsljus med blixt ställer till en del problem. Dagsljuset ger en viss exponering som jag i fortsättningen kallar mitt nollvärde. Jag måste bestämma var detta nollvärde ska ligga. Hur mycket teckning vill jag ha? En annan fotograf som är väldigt duktig på detta och har många fina bilder att visa är Johan Sjöbeck. Kolla gärna in hans bilder. Ok, dagsljuset är min lågdager men också min bakgrundsexponering. Som jag sagt tidigare vill jag ha ganska kraftiga skuggor. Nollvärdet måste då ligga en bra bit från min exponering. Som räkne exempel kan vi säja att dagsljset, nollvärdet, är 1/125 del sekund och bländare 11. Ganska normalt solig dag. Då är nollvärdet 1/125 f:11. För att få mina mörka skuggor vill jag ha en kontrast på 1:4 d.v.s. två bländarsteg skillnad mellan högdager och lågdager. Jag har ofta högre kontast än så. Jag måste alltså få en arbetsbländare på f:22. För att få det måste jag få ut en relativt hög blixteffekt. Slutartiden påverkar inte blixteffekten så om jag har en kamera som kan synca på en kortare tid än 1/125 del skulle jag bara kunna sänka tiden till 1/500 del och jobba vidare med en bländare på f:11 och ändå få min kontrast på 1:4. Är alla med så här långt? När jag använder blixt utomhus kommer jag alltid göra bakgrunden mörkare om jag inte ställer modellen i skugga, t.ex. i motljus. Genom att göra det sänker jag mitt nollvärde. Om jag har en solig dag med en exponering i solen på 1/125 f:11 så är skuggan troligen bara 1/125 och f:5,6. För att du få en kontrast på 1:4 så behöver jag bara lägga till blixt upp till 1/125 och f:11. Genom att göra det har jag kvar bakgrunden i den ljushet den har en solig dag. Jag kan skapa min egen skugga över modellen med en skärm med svart tyg så det är en mycket användbar metod. Om jag inte förklarar detta på ett bra sätt så är det bara att fråga. Nu tillbaka till min bild på Linnea. Då var det ju mitt i natten så jag har inget dagsljus att oroa mej om. Mitt nollvärde är verkligen noll, precis som om jag var i studion, men jag vill ha med reflexerna i vattnet och himmelsljuset från solnedgången. Nu är inte mitt problem att mitt nollvärde blir så högt att jag måste ha hög blixteffekt utan tvärt om. Nollvärdet är så lågt att jag måste ha väldigt låg effekt. Vad jag gör är att jag mäter himmelsljuset och gör en testexponering för att se att jag får en arbetsbländare. I detta fall blev det 1/60 del f:2,8 vid 200 iso. Detta blir min arbetsbländare och tid. Nu behöver jag bara vrida ner blixtens effekt så lågt att den ger mej en exponering på Linnea som är densamma som den arbetsbländare jag testat fram. Jag kan inte rekommendera detta på något sätt, det är i det närmaste omöjligt att hålla min kamera stilla på 1/60 del. Speciellt med en 150 mm optik jag valt här. Jag tog massor av bilder för att få några som var skarpa, att jag dessutom har f:2,8 hjälper inte eftersom jag har ett obefintligt skärpedjup. Nu står jag där i mer eller mindre totalt mörker och försöker hitta skärpan, tack och lov så har mina blixtar inställningsljus så jag kunde se lite i alla fall. Jag valde som ljuskälla en stripbox som är 180x30 cm. Den valde jag för att jag måste lysa upp hela höjden och Linnea är ganska lång. Jag valde en stripbox för att jag ville att ljuset bara skulle träffa Linnea och inte hela skogen runt omkring. En stripbox ger också ett relativt hårt ljus i horisontalled men ett mjukt ljus i höjdled. Om man nu har boxen stående. Det betyder att jag får ett mjukt ljus på höjden men samtidigt definierade skuggor i djupled. Ljuset kommer från en Pro Acute B600 med lägsta effekt. Det står ute på den brygga ni ser i bildens vänstra kant. Ryan är med som assistent och håller ljuset. Även Lambis är med som assistent och han ser till att jag inte ramlar i vattnet. Som DA har jag även min gode vän Stefan Westerberg. Jag jobbar helst direkt mot datorn eftersom den lilla skärmen på mitt bakstycke inte är direkt den bästa som tillverkats.

Är alla med på detta? Blixt utomhus är inte så svårt det är bara att lära sej räkna utifrån nollvärdet. Jag kan mäta upp det med en ljusmätare också om jag vill det. Hur jag använder min mätare kan vi ta en annan gång. Det blir också en ganska lång förklaring.

Jag hoppas att detta ger svar på dom frågor ni hade? Om inte så skriv gärna ett mail eller kommentera här. Jag måste plocka fram ytterligare en bild från min bok. Jag har idag valt att visa en bild på Anna jag gjorde förra sommaren. En av dom äldsta bilder jag har i min bok. Den är gjord i Falun en solig och vacker dag i Juli. Makeup tror jag gjordes av den underbara makeupartisten från Borlänge Maria Carita Gfröer. Jag hoppas jag stavat hennes namn rätt.



Även denna bild är gjord i dagsljus med blixt. I det här fallet är det inte dagsljuset som är mitt nollvärde utan det är himmelsljuset. För att få min himmel till denna färg blir min exponering 1/500 och f:22. På den tiden hade jag en Hasselblad 555 ELD kamera, den har en centralslutare och följaktligen kan jag synca ner till 1/500. Jag hoppas att PhaseOne kommer ut med dom centralslutar optiker dom lovat i en tid nu. Jag gillar inte att bara ha en synctid som är 1/125 eller längre. För att få en mörk himmel valde jag att gå ifrån mina principer och använde en vidvinkel i detta fall 40 mm. Det ger mej också en dramatik i himmlen jag inte fått med en längre brännvidd.

Plötsligt tycks alla ha kommit tillbaka från semestern. Jobb börjar droppa in och allt börjar kännas bättre. Det är enormt vilken feedback jag får på min lilla blogg. Människor jag aldrig trodde skulle ha något intresse av vad jag pysslar med i min lilla grotta hör av sej. Det är verkligen kul. Ok, det skulle kanske vara ännu mer kul att träffa folk i verkligheten men i min ålder tar man vad man får. :-) Någon trodde jag helt bytt inriktining och sysslade mest med modefotografering. Vilken makt det är i dessa medier. Vad vill ni se i denna blogg? Ok, jag har förstått bilder men mina tankar om livet ger inte många kommentarer. Kanske att jag beskriver hur en bild är gjord? Det är dock sällan svårt att se. Jag är gammal och började med film och sedan jag började med digital bild i mitten på -90 talet så fortsatte jag bara. Jag gör förvisso så mycket redigering jag kan men ligger i min stil ganska nära det jag gjorde redan med film. Det jag gör i redigering är mest kurvkorrigering och nivåer. Det jag fångar i rawbilden är väldigt nära det jag tänkt ut från början. Vad jag kan säja är att jag inte planerar så mycket, inte ner i dom minsta detaljer i varje fall. Jag jobbar nog ganska snabbt och spontant. Faktiskt lite på gränsen till slarvigt. Jag vet många som är betydligt mer noga än jag är. Jag plockar fram et exempel.



Den här bilden är väldigt spontan. Jag och Matthias samlades, med makeup artisten Emelie, på morgonen för att få till lite bilder i studion. Vi hade några idéer som Matthias samlat som han ville ha. Jag hade inte funderat så mycket men tittat igenom det material Matthias skickade. Det är så skönt att jobba med folk som han. Drivande med egna idéer och en stark vilja att det verkligen ska bli bra bilder. Ok, han är ganska snygg också och det hjälper ju. Vi hade gjort några ombyten innan vi kom fram till detta. Det är Matthias egen kavaj och linne, sedan hittade jag en plastrong, stavas det så? Till sist var problemet med byxor. Matthias hade mest jeans så jag chansade på ett par av mina egna byxor. Dom som sett både mej och Matthias skulle aldrig tro att han någonsin skulle kunna komma i mina byxor, men det gick. Sitter ganska bra faktiskt. Han gick lite konstigt med det syns ju inte på bild. Nu hade vi en outfit vi alla trivdes med. Hur skulle vi då få till lite rörelse och stämmning i bilden. Någon kom på vindmaskinen. Därmed var bilden klar åtminstone i mitt huvud. Matthias gick ut och ställde sej. Jag lyfter upp kameran och ropar något fånigt. Trycker av och vi har en bild ingen av oss kunde hitta något direkt fel på. Vi satte hela i en exponering. Det är sällan det händer. I detta fall säger det en hel del om kvaliteten i vårt team. Matthias är så klar på vad vi vill ha att han sätter posen och blicken direkt, kolla den blicken. Emelie har fixat make som sitter klockrent. Jag har lite tur och exponerar rätt. Men ok, det är väldigt lite tur inblandat i studiofotografering. Med en så enorm modell som Matthias och så säker makeup som Emelie kan ge. Då är det inte tur längre, det är yrkeskunnande. Ljuset till den här bilden kommer från en Elinchrome Octabox 195cm från bildens vänster. Jag tycker att ljus ska komma från vänster, det är det sätt jag gillar att komponera. Jag har en ganska stor vinkel för att ge en så kallad closed loop eller Rembrandt belysning. Jag använder inget tyg på Octaboxen för att få ett hårdare ljus som ger mej bättre teckning i kläderna. Det är även ett ganska stort ljus som ger mej en jämn teckning över hela kroppen. Min studio är egentligen för liten för att funka på helbild men det går med ett nödrop. Jag har ingen reflexskärm eller något annat för att lyfta lågdagern. Jag vill ha tunga skuggor i denna typ av bild och om ni ser igenom mina bilder så syns det nog att jag tycker att lågdagerteckning är för veklingar. För att ge lite liv i bakgrunden har jag en blixt riktad mot den på kamerans vänster även den. Det är allt. Om jag minns rätt är denna bild gjorde på bländare 11 så effekten på huvudljuset borde vara omkring 500 Ws och effekten på bakgrunden något lägre. Brännvidden är 150 mm, kameran är min PhaseOne 645 med P30+ bakstycke. Ställ gärna fler frågor om det är något ni vill veta.

Jag frågar mej varför finns torsdagar? Det är inte direkt slutet på veckan, definitivt inte början och knappt äns mitten. Men vad skulle ärtsoppa och pannkaka vara utan torsdagar? Jag har läst andras bloggar idag. Det är faktiskt kul. Någon var kär, sånt värmer. Jag hoppas att det går bra för dom. Jag läste en kollegas blogg och han var läskigt nyttig, berättade om sin arbetsdag som syntes mej väldigt planerad. Jag har nog aldrig haft en planerad arbetsdag. I morse segade jag mej ur sängen vid nio och tände en cigg och tog lite kaffe med förhoppningen om att framåt 11 kunna misstas för en människa. Sedan dess har jag lyckats missa att köpa en 50 årspresent till en kompis men hunnit med att ta bilder på saker som byrån aldrig sett enligt en skiss på några prylar jag aldrig sett. Det gick bra. Jag fotograferade några kaffemuggar men har ännu inte hunnit frilägga dom men det hinner jag imorgon. Fått ok på ett litet panikjobb jag gjorde igår natt. Nu inser jag att en kunds nätverk ligger nere så jag funderar på hur jag ska leverera dagens panikjobb till dom, men det löser sej nog. Det känns skönt att börja få upp stressnivån lite så att man kan börja bli lite kreativ. Det finns inget som gör mej så nervös som att vara sysslolös. Jag läste om någon som var sur att inte folk vill betala och hon kände sej uppkörd. Lite trist när det blir så. Jag skulle också gärna få bättre betalt för det jag gör. Men det är ett tufft jobb. Min morfar sa en gång för länge sedan - Fotograf? Är det ett yrke? Är inte det någon jäkla fritidssysselsättning? - Jag tror att han hade rätt. Jag har inga större problem med vad jag ska göra på min fritid. Nu skulle jag vilja hitta någon som kan sälja, någon som kan sitta vid telefonen och ordna så att jag får lite möten. Någon gång måste jag ju få användning för den bok jag nu byggt upp. Jag vet inte om jag är en bra fotograf men jag vet att jag är en ganska taskig säljare. Kanske det skulle fungera bättre om jag kunde planera mina dagar lite bättre.

Till sist så ska jag kanske lägga upp en bild. Jag har inget jag gjort denna vecka jag kan visa ännu men jag har faktiskt tagit några bilder tidigare. Detta är Leoni. Hon är en underbar modell som jag haft glädjen att få göra bilder på några gånger. Allt blir faktiskt lite bättre när hon är med. På denna bild har hon till och med gjort sin egen make.

Jag tänkte att jag idag skulle bli klar lite tidigare. Ok, det funkade sådär får jag säja. Nu är klockan bara tio i fem på morgonen, så rent tekniskt så är jag klar tio minuter tidigare än igår. Vad för skoj har då hänt idag? En massa bilder att fixa till och frilägga men det gick bra och jag har hunnit göra nästan allt jag borde ha gjort. Imorgon får jag vara lite snabb att lägga banor. Det roligaste var att en kund, nkel kommunikation igen, ringde och berättade att The Body Shop's kundtidning, Everybody, som jag nämnde igår. Deras sommarnummer som jag gjort omslaget till, nominerats till ett designpris. Mycket hedrande faktiskt, det är kanske inte så att det är min förtjänst som fotograf utan mer reklambyrån och deras förnämliga design av tidningen som belönas samt kunden, The Body Shop, som äras för att dom är så förutseenda att värdera design så högt. Jag är stolt och glad att få vara med i dom arbetsgrupper som lyckas så bra. Att arbetet uppmärksammas är alltid en fjäder i hatten.



Detta är bilden som pryder omslaget. Eller prydde ska jag väl säja, som ni säkert minns är det en ny tidning ute nu med ett annat omslag, som jag också gjort. Another day at the office. Jag är så glad att detta faktiskt är mitt jobb.

Ja, då ser det ut som om jobbet för idag är över. Klockan är nästan 5 på morgonen. Jag undrar vad all tid tar vägen? Nå idag har vari en bra dag. Lagom med jobb även om det kom in lite sent så det blev att jobba natt igen. Men jag fick även ett trevligt mail. En tjej jag aldrig träffat eller pratat med tidigare skrev att hon gillade mina bilder. Det var så roligt. Att ha denna blogg är verkligen en boost för egot. Jag ska försöka samla mej i veckan att besvara lite frågor. Justt nu är jag faktiskt lite virrig, mer än jag brukar vara faktiskt. Jag måste visa en bild även idag.



Det här är en av mina absoluta favorit modeller Henrietta från UpModels. Hon är verkligen enormt duktig. Makeup är gjord av min gode vän Vadim Stepanov, han är nog en av dom bästa makeup artister jag jobbat med. Jag kan inte ge dessa nog med beröm. Det är verkligen ett team arbete att få fram en bra modebild. Hur duktig än fotografen är kan han aldrig bli bättre än dom han jobbar med men en mindre bra fotograf kan slarva bort en hur duktig modell och makeup som helst. Jag är glad att jag fått arbeta med så duktiga medarbetare. Om något bli fel är det helt och hållet mitt fel.

Jag är väldigt tacksam för att jag faktiskt fått lite frågor här. Jag lovar att besvara dom så snart jag hinner. Ofta blir det så att en enkel fråga kan kräva ett ganska långt svar eftersom jag måste förklara mitt tänkande bakom mina val av ljus och exponering. Jag vill passa på att tacka alla som varit här och tittat samt tagit er tid att kommentera. Det är mycket uppskattat. Tack..

Måndag. Idag kom det nya numret av The Body Shop's kundtidning, Everybody. Jag är riktigt glad att jag har fått äran att göra omslaget till den. Det är faktiskt det tredje omslaget jag gör. Det är verkligen en underbar kund som hela tiden ger mer jobb. Jag hoppas att alla nu går ut och köper något där. Jag är stolt över att få jobba med en kund med så starka värderingar.



Detta är bilden. Modellen är Frida som har en mycket intressant blogg om inredning och design. Jag ska försöka göra en länk dit. Omslaget är beskuret lite annorlunda. Vår idé bakom den här bilden är att The Body Shop återlanserar en del produkter som fanns för 30 år sedan samt att The Body Shop Sverige firar 30 år. Därav den lilla 70-tals stilen på bilden. Byrån som gör denna tidning heter nkel kommunikation och är en av mina största och trevligaste kunder. Tidningen går ut i 82.000 ex i Sverige samt vartannat nummer går ut i ett 20-tal länder i Europa. Trots att jag nu hållit på med fotografi i så många år är det lika roligt varje gång när man får se sina bilder i tryck. Jag har hela dagen suttit med ett fånigt leende på läpparna. Makeup är gjord av Annelie och hår av Fabiana.

Jag har aldrig visat dessa bilder tidigare. Jag tog dom tidigt under sommaren. Jag blev aldrig riktigt nöjd med dom. Det är en del tekniska fel. Jag hade fått låna ett bakstycke av en leverantör och tyvärr var det inte helt korrekt. Det borde jag kollat. Jag är dock väldigt glad att få chansen att arbeta med Linnea. En underbar modell.

Nu börjar även denna vecka ta slut. Tänk att tiden går så fort. Lite skrämmande faktiskt. I helgen hoppas jag att hinna ta lite bilder. Lördag kommer en trevlig makeupartist förbi studion och vi hoppas få till något bra. På söndag ska jag vara assistent till en kompis som vill göra lite bilder. Jag hoppas att allt ska bli kul. Bara lite förklaringar på min kanske lite fattiga blogg. Jag har inga länkar, det är inte för att jag inte vill utan för att jag inte kan. Mina vänner har världens bästa bloggar. Dom förklarar och berättar om sina intressanta liv och roliga saker som händer. Om jag kunde så skulle jag gärna länka er dit men hav tröst, så snart jag lärt mej så kommer det även länkar. Jag är säker på att någon snart lär mej det.

En bild jag gjorde vid Ulriksdalslott. Vi var ute vid Ulriksdal för att göra ett jobb. Det var Jessica Wikström som skulle göra bilder till ett klädmärke. Det gick naturligtvis bra och jag fick glädjen att assistera. När vi var klara så var det lite ljus kvar så jag tog chansen att göra en bild.

Jag är så lyckligt lottad att få tillfälle att fotografera med så otroligt duktiga modeller som dessa. Henrietta och Tove. Jag behöver egentligen inte göra mer än att trycka på knappen. Förutom dessa duktiga modeller fick jag assistenthjälp av Jessica och makeup gjordes av Sabina. Jag hade bara kul.

Tidigare i sommar var jag och Ryan Garrison på besök hos vår goda vän Lambis i Malmö. Det var verkligen en kul resa. Dels för att jag aldrig varit i Malmö tidigare men även för att det är så kul att träffa vänner och kollegor och bara snacka fotografi. Både Lambis och Ryan är två människor jag lärt mej mycket av och som jag respekterar. Det finns fler men jag gissar att dom kommer upp senare. Under tiden vi var där kunde vi ju inte låta bli att ta lite bilder. Till vår hjälp fick vi tag i Petra. Jag har slitit länge med denna bild och är inte helt säker på att jag lyckats. Dock var Petra en underbar och mycket tålig modell.

Bara så att ingen tror att jag bara gör svart vita bilder. Detta är ytterligare en bild från den studiosession som jag och Matthias gjorde i början på förra veckan. Till vår hjälp hade vi den talangfulla Makeup artisten Emelie. Vi fick ut ett helt gäng med bilder denna gång. Nu är det inte direkt svårt att vara fotograf med så bra stöd som jag hade från Matthias och Emelie.

Jag har i sommar fått den stora glädjen att träffa Matthias. Om det är någon jag tror har verklig potential att bli modell så är det Matthias. Vi har hunnit göra två olika tester tillsammans. Denna bild är från den första vi gjorde inne i Stockholm. Vi ville ha en lite avslappnad känsla med lite citymode. Till vår hjälp hade vi makeup artisten Nathalie Björk. Hon gjorde ett fint jobb för att få fram det bästa från Mattias. Detta är den första i en serie bilder jag kan visa.

Ska jag då gå framlänges eller baklänges i denna? Jag har ju trots allt hunnit ta en del bilder. Ok, denna är sedan i fredags. En underbar dag med ett gäng fantastiska modeller, min goda vän Jessica och makeup artisten Sabina var i studion. Nästan hela dagen gick åt att assistera Jessica. Stackars Josephine som jag skulle göra bilder på fick vänta. Jag skäms verkligen att jag inte kunnat planera bättre. Jag hoppas dock att hon ska bli nöjd med bilden.

Jag har länge undrat varför jag skulle ha en blogg. Men det syns mej som om utan blogg finns jag inte. Ok, jag finns altså måste jag ha en blogg.