Ljusspel

Jag vet inte riktigt vad det är med mej och tisdagar? Händer det någonsin något bra eller kul på tisdagar? Inte i mitt liv i alla fall. Det blir dock tisdag varje vecka, jag tror att det ibland blir flera tisdagar i samma vecka. Precis som första april, jag tror mej veta att den första april alltid är en tisdag. Alla katastrofer i mitt liv har hänt den första april. Jag började som fotoassistent den första april 1980, sedan gick det bara utför. Jag föddes på en onsdag men dock straxt efter midnatt. Det var säkert ett litet förbiseende av Gud, han eller hon var nog upptagen med att ge tisdagskatastrofer till någon annan så han hann inte riktigt med allt. Gud gillar nog inte tisdagar heller. Jag är inte en direkt smart människa men ibland har jag små logiska ögonblick. Jag var på banken idag för att prata om lån. Jag var där för flera månader sedan men har inte hört ett pip från dom. Men ok, idag var jag där och tjatade och nu fick jag svar och dom ville inte ge mej ett lån. Det var i och för sig inte direkt förvånande men jag behövde låna för att kunna marknadsföra mej lite bättre. Jag var där och förklarade min situation, jag har för mycket att göra för att kunna göra en effektiv marknadsföring men för lite att göra för att helt fylla min tid och för att ha råd att marknadsföra mej. Jag har ett material men inte riktigt råd att trycka upp det, jag har inte riktigt tid att inom en rimlig tid få ihop en adresslista och inte tid att följa upp ordentligt. För några tusen skulle jag kunna betala någon att göra detta. Jag förklarar detta på banken, jag visar bilder, jag visar prislistor och mina beräkningar för hur lång tid det skulle ta. Visar på hur mina kostnadet sänks just nu på grund av att annat är färdigbetalt så det ligger ingen risk i att ge mej lånet. Då tackar banken nej för att jag har för låg omsättning. Hur menar dom då att jag ska öka den? Om jag då ökar omsättningen så kommer jag inte behöva låna. Så för att få låna måste jag vara i en situation där jag inte behöver låna. Även om jag nu är väldigt förtjust i banker så betalar jag inte ränta bara för att det är så kul.

Nu sitter jag här och funderar på om jag ska lägga ner firman och ta ett jobb. Allt blir så mycket enklare med en lön. Jag vet inte hur jag ska göra. I natt känns det som om jag nog ger upp och lägger ner. Det kanske förändras men jag tror inte det. Jag har varit i den här situationen förr och klarat mej igenom och jag kan nog klara det denna gång också men jag är trött. Jag är trött och gammal, jag vill inte slåss och kämpa varje dag. Jag har levt på Novalucol och Treo så länge nu att det är inte spännande längre. Det är inte kul att sitta klockan fyra på natten och ha ont i magen. Det var ett sätt att leva och det funkar i några år. Jag har hållit på i tjugo år nu. Å andra sidan så kan jag inget annat. Jag är en jäkel på Napoleonkrigen men efterfrågan på det är ännu mindre än på det jag gör nu. Jag vet inte om jag är en speciellt duktig fotograf, det finns dom som säjer att jag är det och kanske har dom rätt. Jag kan inte avgöra om jag är bra. Jag försöker att göra mitt bästa och vara en god människa men det räcker inte. Hur bra jag än är på mitt jobb vet jag att jag är inte bra på att marknadsföra mej. Jag vet inte längre vad jag ska göra.

Nå, det där är nog inte så viktigt egentligen. Jag antar att ni inte sitter här och läser för att få veta vad jag tänker på. Det är knappt jag intresserad av. Bilder är intressant. Jag har faktiskt gjort en hel del bilder dom senaste dagarna. Eftersom jag inte kan göra saker i rätt ordning så börjar jag i mitten. Detta är en bild jag gjorde i söndags.



Min vän Ryan Garrison har varit i Stockholm och hälsat på hela helgen och vi var ute vid Tollare Pappersbruk och tog bilder. Det var verkligen roligt. Det är så kul att träffas och göra bilder, vi fick också möjlighet att jobba med otroligt duktiga modeller. Det här är Malin. Jag har visat bilder på Malin tidigare, då från en fotografering vi gjorde i studion. Nu var vi som sagt ute. Jag kan skriva en hel bok om hur underbart det är att få jobba med Malin. Hon ger verkligen allt för att få en bra bild. Hon inspirerar, kommer med egna idéer och hela tiden med ett gott humör. Jag blir en betydligt bättre fotograf tack vare att jag får jobba med henne. Den energi hon ger gör att jag kan rycka upp mej flera steg. Att få en bra bild är inte något jag kan göra själv. Jag inspireras och sporras av Malin, hon är som en musa. Jag blir aldrig bättre än dom jag jobbar med. Här var jag en hel dag med Ryan, Petra som gjorde makeup och ytterligare en modell, Johanna, hennes bilder kommer senare. Petra gjorde ett underbart jobb även hon. Malin's makeup lade hon redan klockan nio på morgonen, när jag tog den här bilden var klockan redan över fem. Som ni kan se har jag fixat lite med den här bilden i datorn men tack vare att Malin är så vacker som hon är och tack vare det underbara jobb Petra gjort har jag inte behövt göra någon som helst fix av hud. Det säjer en hel del om det hantverk hon kan. Tack vare detta blir det så här bra.

Tekniken, väldigt enkelt i detta fall. Eftersom platsen vi valt att vara på ligger lite pyssligt till så var vi tvungna att gå en bit och följaktligen ville vi inte bära så tungt. Vi hade inga blixtar eller annat tungt utan bara naturligt ljus. Jag valde att göra min bild på eftermiddagen då solen låg i rätt vinkel mot det bilvrak Malin sett och ville ha en bild vid. Med Petra's hjälp stylade vi upp bilden. Jag ville behålla det naturliga ljuset men som alla vet är det svårt att få till en vettig kontrast i öppen sol. Jag ville få fram den känsla av mjukt silande ljus jag har i bakgrunden. Detta är lättast att göra med diffusionsskärmar. Jag ville öka exponeringen på bakgrunden för att separera modellen mot en ljusare bakgrund. Vad jag gjorde var att be Petra om hjälp att hålla en California Sunbounce skärm som är 2x2,8 meter till vänster av bilden. Den drar ner min exponering i högdagern med 2/3 steg. Då blir min bakgrund samtidigt lika mycket ljusare. Min högdager kommer också 2/3 steg närmare min lågdager och plötsligt är kontrastsituationen betydligt mer hanterbar. I öppen sol hade jag haft ett kontrastförhållande på 1:6 och det är för mycket för alla kända tryckprocesser. Nu får jag 1:4 tack vare att jag sänkt exponeringen av högdagern. Nu gör även diffusionen att ljuset blir betydligt mjukare också. I princip så har jag en softbox på 2x2,8 meter bara några meter från modellen. Resten är en del datorfix. Det tog dock inte så lång tid på grund av att jag hade ett så pass bra grundmaterial. Den här bilden var klar på ett par timmar.

Jag noterar att ingen ännu kommit in med någon lösning på hur lösa problemet med att göra en high key bild med bara en ljuskälla, nå jag tänker då inte berätta om ingen försöker fixa det själv. Så det så. Däremot har jag fler bilder från denna drömhelg som kommer upp under den närmaste tiden. Om jag finns kvar som fotograf efter månadsskiftet det får vi se. Nu ska jag skicka iväg lite bilder till DN, klippa ner några printar sedan hoppas jag att jag kan somna.

Jag vill passa på att tacka alla vänner som kommenterat min blogg tidigare. Det är tack vare er jag fortsätter, inte bara med bloggen, den är egentligen ganska ointressant, utan med hela mitt liv. Ni har ett stort tack.